Regi: Jonathan Hensleigh

Manus: Jonathan Hensleigh & Jeremy Walters (baserad på Rick Porrellos bok To Kill The Irishman)

Medverkande: Ray Stevenson, Vincent D'Onofrio, Val Kilmer mfl.

Produktionsbolag: Code Entertainment/Dundee Entertainment/Sweet William Productions

År: 2011

Längd: 106 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: 15 år

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1416801/

Clevelands undre värld under sent 1960-tal styrs som så många andra amerikanska storstäder vid den här tiden av mäktiga maffiafamiljer. Danny Greene, irländare med lika delar rättspatos som brutalitet stiger snabbt i graderna och blir en kraft att räkna med. Men när familjerna inte längre kan kontrollera honom beslutar de sig för att det bara finns en utväg - döda irländaren. 

För en herrans massa år sedan såg jag en dokumentär om just Danny Greene och tänkte att det här skulle bli en ypperlig film. Nu när den filmen är här är det en blandad, men till största del njutbar, kompott. Ray Stevenson är perfekt i huvudrollen och han har god hjälp av bland andra Christopher Walken och en väldigt blekfet Val Kilmer som tyvärr inte verkar ha åldrats väl. Överlag är skådespelet riktigt bra och jag kan inte hitta något speciellt att anmärka på här.

Även regin är bra och jag är nästan beredd att förlåta Hensleigh för sin inblandning i manuset till Armageddon (1998) vid det här laget. Hensleigh låter scenerna utvecklas och skådespelarna får ta sin tid - i alla fall i de scener där inte hans eget manus sätter krokben för honom. Efter en stark öppning blir filmen väldigt ryckig i tempo och klipp. Detta rättas lyckligtvis till mot slutet av filmen igen, men slutprodukten blir något episodisk och skulle behövt ytterligare en genombearbetning. Stort plus blir det dock för de tidstypiska 1970-talsmiljöerna vi bjuds på.

Kill The Irishman är en helt okej maffiarulle som dessvärre saknar riktig identitet. För mig som kände till historien om Greene innan blir några av de saknade episoderna ur Greenes liv till en gåta. Jag antar att det i det här fallet kanske blev så att livet överträffade filmen och vissa händelser helt enkelt inte skulle verka trovärdiga. Om du inte förväntar dig för mycket kan det vara värt en titt. Själv gillar jag både Irland och maffiaepos så det höjde upplevelsen lite för min del.

Betyg: 3+ det där är fackföreningar det, LO av 5 möjliga