Att ett storbråk utbryter i centrala Lund dagen som Film till fikat släpper avsnittet om Street Fighter är säkert en tillfällighet. Jag väntar på rapporter från resterande poddmedlemmars försök att ta över världen!  Oh... I said too much. Men ja, det här är den "klassiska" rövsparkarberättelsen om en mans dröm att ta över världen (Of course!). Vi får reda på vem som bor i den där jäkla lådan från Seven-avsnittet och Gustaf kan inte uttala "Guile" om han så hade haft en Van Damme som laddar för en pungspark framför sig. Han hade säkert missat ändå med tanke på hur stenad han var under inspelningen. Gustaf då, inte Van Damme... eller? Och passar Smulan (Linda får ha sitt epitet idag eftersom hon dagen till ära har smulpaj) bättre i flätor eller hair buns? Var är Matti förresten? Han kommer komma tillbaka som The World Warrior nästa vecka och då hänger Gustaf löst i och med hans imitation av honom!

Linda är tillbaka! Nu fiskar hon efter att bli sex- och samlevnadslärare med finsk brytning. Det kanske inte är så konstigt med tanke på mängden snusnu i veckans film. Mycket bröst blir det, men inte så mycket annat enligt Gustaf och Ulf. Den sistnämnde presenterar sin teori om män med små mustascher och Gustaf begår dödssynden att tala om den lede Abrams och hans "bidrag" till en franchise som ligger en fjärdedel av poddsällskapet mycket varmt om hjärtat. Linda regnar nästan bort innan hon gör Mattis betygssystem till sin bitch. Var är Matti förresten? Han skulle på bröllop tror jag. Det slutade med att han blev gift. Grattis! Nu får vi se hur länge det tar innan han vill ta gift.

Året var 1984: En sjuhelsikes massa bra film såg dagens ljus och någonstans recenserade Gustaf sin födsel. Cirka 37 år senare har han flatulens som låter som när gremlins förökar sig och då kommer jag osökt in på veckans film - Gremlins. Linda är sjuk, bakfull och har mamma på besök så det är de tre herrarna som står för veckans avsnitt... och det ballar givetvis ur. Matti säger kanske aldrig det rakt ut, men han planerar uppenbart starta GRIS (Gremlins rätt i samhället) för att hjälpa de små gröna varelserna som bara vill ha kul. Ulf drömmer mest om Phoebe Cates i (och utan) röd bikini  och om vi ska ta med oss två saker från veckans avsnitt är det att det alltid är kebabens fel när du blir matförgiftad och att människor inte kunde följa restriktioner 1984 heller.

Ett hedersamt försök att försöka få den av sjukdom icke-närvarande Linda att känna sig lite delaktig ändå slår bakut när Matti, Ulf och Gustaf ger sina egna tolkningar av den finska urkraften. Ulf "vann" tydligen Lindas vrede och kanske kommer sova med fiskarna hädanefter. Vi får även stifta bekantskap med Mattis vurm för Oregon och att han inte skulle ha något emot att bli uppäten av en björn. Dessutom är filosofipodden tillbaka - vad är egentligen liv? Finns det till exempel i en familjekomedi om en levande robot från 1986? Mja, det är frågan, men med Steve Guttenberg vet man ju aldrig, den lille spjuvern! Vet man gör man inte heller med Gustaf (den lille spjuvern!). Fråga bara brudarna kring Stureplan, där Gustaf studerat sin Linda-imitation.

"Man ska inte bli tillfredsställd av en zombiefilm!" hävdar Matti, men frågan är om inte George A. Romeros zombieklassiker kan vara väldigt nära att göra just det? En man som bara ville ha godis, men blev till zombiesnacks istället. Linda befinner sig någonstans utanför den kungliga hufvudstaden den här veckan och är då alltså halvvägs till Finland. Kommer de släppa in henne när hon hävdar att hon gillar värme? Klart är det att hon inte kommer sätta sin fot i Mölndal i alla fall - hur mycket glass främlingar än vill bjuda på. Sen öppnar Gustaf Pandoras fleshlightburk och saker ballar ur, som vanligt. Han får inte glömma att ta copyright på den idén bara. Det finns en... marknad?

Kroppsdysmorfi, tonårsångest och onda blommor - tre saker som vi brukar associera med Disney? Eftersom en icke-namngiven Linda (uh-oh...) missade en uppladdning blir det en specialare den här veckan. Vi väntar alla på Lindas I'm sorry-inspelning nu! Hur som helst gästar David Oscarsson oss igen och han, Gustaf och Linda har ett tämligen lågmält samtal om en inte särskilt lågmäld film. Det kanske mest var tur att Matti och Ulf inte var med! Alla avsnitt som gör Jefferson Airplane-referenser är dock bra!

Det kanske inte är världens sämsta film, som det så många gånger hävdats, men alla är väl tämligen överens om att detta är inte bra. Underhållande kanske, men inte bra. Förutom Gustaf som alltid ska sätta sig på tvären och vara surgubbe. Han skiftar dock till att påstå att han är modern och framåt lite senare i avsnittet, så om han är det eller om det är senildemensen som till sist slagit till får tiden utvisa. För övrigt öppnar Matti a can of worms när han säger att alla andra får avbryta honom precis när som helst när han berättar filmens handling och Ulf måste till sist erkänna att han är en ljudnörd och lite elitistisk när han menar på att man inte kan spela cd-skivor på vinylspelare. Lindas murder train har många vagnar och hade den här helgen regresserat tillbaka till 19 år, inte 29 som hon brukar. Linda då... det är tur att hon kan mycket om likstelhet i alla fall!

Matti flyttar - jävla loser. Linda, Ulf och Gustaf får alltså klara sig själva den här veckan. I en obetänkt (?) sekund gör Lindas rumskompis Jesper ett kort gästspel, men förändringar är farligt så han blir utkörd igen. Gustaf och Ulf är gubbsjuka i retrospektiv när de får reda på att Cameron Diaz bara var 21 år när hon gjorde den här filmen. Det blir ju inte bättre av att Gustaf hittar Diaz första film och meddelar Ulf om detta. Det finns en anledning till att hon velat dölja den.Linda kommer med råd för hur man handskas med närgångna killar - man sparkar dem på pungen och sen fortsätter man sparka. Psykolog-Ulf återvänder i relationspodden och Jennifer Connelly visar nästan sitt fula tryne igen. Tur att både Gustaf och Ulf har laddat med sina anti-Connelly-val. Phew.