Regi: Federico D'Alessandro

Manus: Noga Landau

Medverkande: Maika Monroe, Ed Skrein, Gary Oldman mfl.

Produktionsbolag: Addictive Pictures/Kaos Theory Entertainment/Phantom 4 Films mfl.

År: 2018

Längd: 97 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: 15

IMDB: https://www.imdb.com/title/tt4357394/

Ficktjuven Julia drogas och vaknar upp i en cell tillsammans med två andra personer. Hon inser snart att det inte är ett vanligt fänglese det rör sig om och planerar en flykt med sina cellkamrater. När flykten misslyckas får hon veta sanningen om stället hon är på. Det tillhör en lika briljant som pressad AI-forskare som är på gränsen till ett stort genombrott. Tiden är dock knapp och han behöver Julias hjälp - vare sig hon vill eller inte. Den enda hon kan tala med är husets AI-system, Tau, och de båda utvecklar en bräcklig vänskap.

Det har kommit många bra filmer om artificiell intelligens de senaste åren, med Ex Machina (2014) som främsta titel. Dessvärre är det också så att om en subgenre blir tillräckligt populär så kommer den ge upphov till en mängd efterapare och imitatörer. Tau är en av dessa.

Det börjar bra. Maika Monroe är en av de där skådespelerskorna som inte riktigt har fått sitt stora break än, men som alltid är sevärd. Det är hon även i den här filmen. När dessutom Gary Oldman gör rösten till AI-systemet som filmen delar namn med kan jag inte klaga på skådespelarinsatserna. Det är i manuset som vi hittar de största bristerna.

En film om artificiell intelligens bör kretsa kring just detta. En dator är logisk och även om AI-forskningen strävar efter att få maskinerna till att kunna tolka saker och inte bara ge korrekta svar är dagens varianter fortfarande enkla att lura. Julia har all makt på sin sida, men av någon anledning är hon så dumt skriven att hon inte förstår hur hon ska använda sig av den. Det fick mig att sucka både en och tio gånger. Det faktum att forskaren, Alex, behöver Julia gör att hon enkelt kan besegra maskinen när de lämnas ensamma. Kom igen, vi hade mer knepiga AI-porträtt än så här på 60-talet! 

Trots ett dumt manus är Tau en funktionsduglig film som du säkert kan bränna en tråkig kväll på. Förvänta dig dock inget mer än dum underhållning från en film som tror den är smartare än den är.

Betyg: 2+ logikfällor av 5 möjliga