Regi: Jennifer Yuh

Manus: Jonathan Aibel & Glenn Berger

Medverkande: Jack Black, Angelina Jolie, Gary Oldman mfl.

Produktionsbolag: DreamWorks Animation

År: 2011

Längd: 91 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: 7

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1302011/

Po lever sin dröm som Drakkrigaren och bekämpar banditer, tjuvar och allsköns avskum tillsammans med sina vänner var och varannan dag. Snart nås templet dock av dåliga nyheter. Den gamle krigsherren Shen har återvänt från sin exil och tagit med sig ett fruktansvärt nytt vapen som kan förändra Kina för alltid. Vid deras första möte inser Po att Shen dessutom har något att göra med hans sedan länge döda föräldrar.

Kung Fu Panda (2008) var inte på något sätt ett mästerverk, men den lyckades ta formeln från gammal kung fu-film från 70-talet och vrida och vända på den så att den passade 2000-talets yngre publik. Snyggt jobbat och dessutom roligt för en gammal diggare av kung fu-film som mig själv! Tre år senare har originalfilmens någorlunda färska och fräscha version av animerat matinéäventyr fått en uppföljare som helt har tappat stilen, charmen och stuket.

Jag är inte alltför glad för Jack Black när han spelar... Jack Black - det vill säga när han oupphörligen rapar upp dåliga surfarlika repliker som nästan alla anspelar på hur "häftigt allting är!". De flesta scener i Kung Fu Panda 2 är i princip just det - Jack Blacks träiga monologer. När man har en skådespelarensemble  med alla från Dustin Hoffman till Jackie Chan är det synd och skam att inte använda sig av dem mer än vad man gör. De enda två som får lite fler repliker är Angelina Jolie (okej, antar jag) och Gary Oldman. Oldman kämpar mot ett ganska taffligt skrivet manus och gör det bästa han kan av sin skurkroll. Ibland är det till och med ganska bra.

Animationen utmärker sig inte nämnvärt från andra CG-animerade rullar från de senaste fem åren förutom i Pos drömsekvenser. Stilen som presenteras där, mycket mer lik traditionell kinesisk konst, är bra mycket mer intressant än stilen i huvudhistorien. Manuset är som sagt ganska taffligt. Framförallt bjuder det inte på några överraskningar och den komiska timingen är oftast helt frånvarande. Därmed inte sagt att här inte finns scener som ensamma kan vara riktigt roliga. Som helhet är historien dock bara ännu ett återberättande av "film två i en hjältesaga" - det vill säga: hjälte får reda på något om sitt förflutna som plågar honom och får honom att tvivla på sina krafter. Hjälte vänder sedan detta trauma till sin egen fördel och blir starkare än någonsin förr. Meh...

Betyg: 2- tröttsamma "that was awesome/radical/cool"-repliker av 5 möjliga

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  The End Of An Era - Sista posten på Bloggplatsen   Allt har ett slut brukar det heta och så även min tid här på Bloggplatsen. I och med nyårets stora skräckupplevelse nära hela sajten låg nere under närmre en veckas tid för mig tog jag beslu...

Linda hatar allt, Ulf är trött och frustrerad på att bli avbruten och Matti har ingen penis som bakgrundsbild den här veckan. Läget bland trupperna kunde alltså varit bättre för general Gustaf, som förgyller tillvaron med sin bästa Henke Larsson-im...

Regi: Guillermo del Toro Manus: Guillermo del Toro & Kim Morgan (baserat på William Lindsay Greshams roman) Medverkande: Bradley Cooper, Rooney Mara, Cate Blancett mfl. Produktionsbolag: Fox Searchlight Pictures/Double Dare You/TSG Entertainm...

  Regi: Reinaldo Marcus Green Manus: Zach Baylin Medverkande: Will Smith, Aunjanue Ellis, Jon Bernthal mfl. Produktionsbolag: Star Thrower Entertainment/Westbrook Studios/Keepin’ It Reel År: 2021 Längd: 144 min Land: USA Svens...

Linda är sjuk – igen! Frågan är om det var Darkman som var i farten eftersom Linda absolut inte kunde förstå varför veckans titelkaraktär heter som han gör. Det gör hur som helst att de tre medlemmarna med Y-kromosomer får hålla ställningarna...