Alla inlägg den 26 september 2021

Av Ulf - 26 september 2021 20:15

 


Regi: Hwang Dong-hyuk

Manus: Hwang Dong-hyuk

Medverkande: Lee Jung-jae, Park Hae-soo, Oh Yeong-su mfl.

Produktionsbolag: Netflix/Siren Pictures

År: 2021

Längd: cirka 500 min (9 avsnitt med snittlängd runt 55 minuter)

Land: Sydkorea

Svensk åldersgräns: 15

IMDB: https://www.imdb.com/title/tt10919420/

 

Dagdrivaren Seong Gi-Hun är mest en börda för både sin gamla mor och sin ex-fru. Ständigt pank och nu dessutom jagad av indrivare träffar Gi-Hun en kväll på en man som vill spela ett spel mot honom. Detta blir Gi-Huns biljett in till "Spelet"- ett ställe där 455 andra deltagare i samma skuldtyngda situation som Gi-Hun får tävla om 45 miljarder won. Tävlingarna är versioner av lekar som deltagarna lekte som barn, bara med livet som insats. Men kan man verkligen gå ifrån ett spel där vinnarens liv förändras för alltid? Och kan man lita på någon alls i ett sådant spel?

 

Okej, okej, ja, det går verkligen tio på dussinet av produktion med "dödliga spel med livet som insats" och jag började se första avsnittet med tanken att det här skulle vara tämligen lättsmält. Man kan absolut se The Squid Game som lättsmält underhållning rakt upp och ner, men eftersom den uppenbarligen fångat tittare över hela världen har den något speciellt som drar en kvar. Det är Hwang Dong-hyuks förtjänst med manus och regi.

 

Framförallt är karaktärerna väldigt utmejslade och första avsnittet är tillräckligt långt för att vi ska få lära känna Gi-Hun ordentligt innan han försätter sig i Spelet. Och här är kickern - Gi-Hun är absolut ingen hjälte, älskvärd på något sätt eller ens en antihjälte. Han är rätt och slätt ett as. Han utnyttjar sin mor ekonomiskt, sviker gång på gång sin dotter och har ett allvarligt fall av "det är fel på alla utom mig-sjukan". Därför blir också Gi-Huns karaktärsresa seriens höjdpunkt. Han ser snart att de allra flesta i Spelet är värre än vad han är. Det blir också början till hans "lag" - en lös sammansättning persoenr som försöker hjälpa varandra under de olika spelen. Genom denna "familjebildning" börjar också Gi-Huns karaktär mjukna och vi ser tecken på att han troligen varit mycket trevligare innan han föll ner i självömkansspiralen.

 

Skådespelet är också utsökt. Lee Jung-jae gör en jättefin roll som Gi-Hun. Han är lite av ett household name i Sydkorea, men har inte riktigt hittat genomslag i väst än. Det här kan mycket väl bli rollen som gör det för honom. Jag måste också nämna Kim Joo-ryoung som den extremt både manipulativa och irriterande Han Mi-nyeo, en kvinna som verkligen spelar ut alla mot alla och skulle hugga sin mor i ryggen om det gagnade henne.

 

Även om jag tycker både karaktärer och skådespel är bra finns det dock behov av lite redigering av manuset här och där. Här finns en subplot som löper genom större delen av serien som får en väldigt underväldigande upplösning. Den tar upp en alldeles för stor del av speltiden för att kunna rättfärdigas. Möjligen kan detta byggas på till en eventuell andra säsong. För, ja, serien slutar med en cliffhanger, men den fungerar att se som ett avslutat kapitel också. Hwang Dong-hyuk har sagt i intervjuer att han inte direkt planerar att skriva en fortsättning, men om det blir en så har han redan huvudstoryn färdig. Om han kan hålla samma kvalitet i nio avsnitt till säger jag bring it on. The Squid Game var bra mycket bättre än jag vågat hoppas på.

 

Betyg: 4 fast någon jäkla bläckfisk liknar det inte av 5 möjliga

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2021 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Bloggportaler

Kultur & Historia bloggar Kultur Blogg listad på Bloggtoppen.se BloggRegistret.se Nöje och Underhållning Bloggparaden länkkatalog Favoritlistan.se 1000länkar.com - gratis länkkatalog Sverigeregistret

Skapa flashcards