Regi: Deborah Brock

Manus: Deborah Brock

Medverkande: Crystal Bernard, Jennifer Rhodes, Kimberly McArthur mfl.

Produktionsbolag: Concorde Pictures

År: 1987

Längd: 77 min (tyvärr klippt kopia)

Land: USA

Svensk åldersgräns: 15

IMDB: https://www.imdb.com/title/tt0093996/

Fem år efter att Courtney och hennes syster Valerie överlevde en galen mördares bärsärkargång försöker Courtney leva som en normal tonåring. Hon och hennes vänner åker iväg till ett ensligt beläget hus för att festa och repa inför deras kommande spelning på skoldansen. Men Courtney har fruktansvärda mardrömmar om en läderklädd man med gitarr - som råkar ha en borr modell enorm istället för stämskruvar...

Den tänkta slasherparodin (började som en parodi, gjordes om till "seriös film") Slumber Party Massacre (1982) kom mitt i toppen på den första slashervågen och blev oväntat lyckad på biograferna. Det skulle dock dröja fem år innan uppföljaren kom och den här gången fanns det ingen tvekan - det här skulle bli en parodi utan dess like! Om man lyckades? Åh, herregud ja!

Tropen med gänget ungar som åker iväg ensamma, övernaturliga mördare (som kanske/kanske inte verkar i drömmar), den farliga sexualiteten - allt finns här. Det som dock gör den här filmen så pass underhållande är dock antagonisten, Driller Killer. Spelad av Atanas Ilitch i en av sina tre roller någonsin är Driller Killer en av de klart mest minnesvärda skräckfilmsmonstren från 80-talet. Hur kan man inte älska en odöd (?) rockabillydemon med den största gitarr du sett, utrustad med en massiv borr där stämskruvarna borde sitta? Och just det, han sjunger också.

Slumber Party Massacre II är något av en hybrid mellan slasher, svart komedi och musikal! Det tillhör inte vanligheterna direkt och låtarna är ofta sjukt catchy. Det är dock Ilitch som tar hem showen även här med riktigt dåliga musikerordvitsar, en helt okej rockabillyröst och framförallt dans.

När Roger Corman producerar brukade det bli knäppt, men det här är knäppt även för Corman. Det är en höjdare bland b-filmsskräckrullarna från 80-talet och bör absolut inte missas av fans till genren.

Mest schlockiga scenen: Det går knappt att beskriva. Det måste ses. Länk nedan: