Alla inlägg under februari 2016

Av Ulf - 3 februari 2016 17:15

 


 

Regi: Andrew Haigh

Manus: Andrew Haigh (baserat på David Constantines novell)

Medverkande: Charlotte RamplingTom Courtenay, Geraldine James mfl.

Produktionsbolag: The Bureau

År: 2015

Längd: 95 min

Land: Storbritannien

Svensk åldersgräns: BTL

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt3544082/

 

Kate och Geoff ska fira sin 45:e bröllopsdag med en stor fest. Trots att de fortfarande älskar varandra är det inte alltid så lätt efter så lång tid. Det blir inte enklare av att Geoff får nyheterna att en gammal flickväns kropp har hittats, över 50 år sedan hon förmodades omkommen i Alperna - något som kommer prägla inte bara festen utan deras förhållande.

 

Det här med finstämda relationsdramer mellan äldre människor kan trilla i lika många fallgropar som dylikt dramer om yngre människor. Det verkar som att 45 Years hoppas på att kunna dölja sina brister genom att fokusera på åldrande mer än på relationen. Det blir till en långsam bekantskap som inte är utan sina meriter i skådespelet, men har ett tempo som en låst rollator.

 

De nämnda skådespelarinsatserna blir det som räddar 45 Years, men jag inte om jag håller med om alla hyllningsord för Charlotte Rampling, som i mina ögon gör en bra men tämligen oansenlig roll som Kate. Istället är det Tom Courtenay som stjäl showen som den ständigt något förvirrade Geoff. Geoff verkar som en mycket mer utarbetad karaktär än Kate som istället snarare reagerar på situationer än medverkar i dem aktivt.

 

Manuset är det stora problemet med 45 Years. Att låta Kate gå från att ha ett stabilt äktenskap till att bli svartsjuk på en kvinna som varit död i 50 år och som hon aldrig träffat är ett märkligt drag. Kanske har min generation en annorlunda inställning till det här med förhållanden, men jag kan inte riktigt se någon i min ålder gå helt i däck över att vår partner har haft ett liv innan oss. Så ja, kanske är det en generationsklyfta som gör att jag inte riktigt kan ta till mig det här svartsjukedramat som det under ytan trots allt är. Välregisserat och välspelat, men som film och berättelse är den oerhört långsam utan att ge någon ordentlig utdelning.

 

Betyg: 2 chin up, you old crow av 5 möjliga

Av Ulf - 1 februari 2016 15:43

 


Regi: Matthew Heineman

Manus: N/A

Medverkande: José Manuel 'El Doctor' Mireles, Tim 'Nailer' Foley, 

Produktionsbolag: Our Time Projects/The Documentary Group

År: 2015

Längd: 100 min

Land: USA/Mexico

Svensk åldersgräns: 15

IMDB:http://www.imdb.com/title/tt4126304/

 

Matthew Heineman följer två sidor av den allt större drogtrafiken mellan Mexico och USA. På den mexikanska sidan har en beväpnad grupp vigilantegrupp, Autodefensas, fått nog och bedriver öppet krig mot drogkartellerna. Under ledning av José Manuel 'El Doctor' Mierles driver Autodefensas ut kartellerna stad för stad, men riskerar samtidigt att själva bli korrumperade. På den amerikanska sidan patrullerar Tim 'Nailer' Foley och hans vapenbröder gränsen på eget bevåg. Heineman får följa med mitt i händelsernas centrum och målar en skrämmande bild av ett Mexico där det på sina ställen råder regelrätt inbördeskrig.

 

Det har gjorts åtskilliga serier och filmer om den mexikanska drogproblematiken, men det här är nog den första regelrätta dokumentär jag ser om saken. Bisarrt nog är verkligheten värre än dikten. Heineman går in i arbetet som en journalist under belägring och visar på en situation där det inte finns några hjältar. 'El Doctor' är det närmsta vi kommer till en "good guy" i historien, men när fasaden krackelerar finns det stora problem även i 'El Doctors' liv. Det är beklämmande att se hur en organisation som trots sin start som illegitim lösning gjorde gott totalt genomkorrumperas.

 

Delen av dokumentären som utspelas i Mexico är mycket mer intressant än den som utspelar sig i USA och det är också det som är problemet med Cartel Land. På den amerikanska sidan gränsen patrullerar Tim 'Nailer' Foley runt vidderna beväpnad till tänderna och svär om "motherfuckers". Det är i princip vad han gör. Han har heller ingen lust att problematisera de rasistiska tongångar som många av hans följare uttrycker. Heineman trycker inte heller på några ömma punkter här. Resultatet blir att dokumentären tappar rejält i tempo och intensitet så fort vi förflyttar oss över gränsen.

 

Inte heller Mexico-delen är klockren från en dokumentär synpunkt. Autodefensas får komma till tals väldigt mycket och deras misstro mot regering och polis problematiseras inte heller. Inga representanter för regeringen får komma riktigt till tals, utan vi ser dem via tal de göra på tv eller i lösryckta situationer. Jag har fortfarande, 100 minuter senare, inte någon aning om var sanningen ligger i södra Mexico. Är allt genomruttet i staten eller är det Autodefensas som överdriver? När Heineman väl filmar ett torgmöte där befolkningen inte alls är ombord med Autodefensas börjar det bli riktigt intressant... men där tar det slut. Ingen uppföljning med lokalbefolkningen eller med Autodefensas ledare om det rätta och riktiga i vad de gör.

 

Min kritik till trots är Cartel Land en sevärd film, inte minst som en ögonöppnare. Jag skulle vilja se en uppföljning om några år och då mer analys och att alla sidor får komma till tals. Och just det, en varning är på sin plats. Våldet som skildras i Cartel Land, det verkliga våldet, är mycket grovt och om du inte tål att se blod är det här inte dokumentären för dig.

 

Betyg: 3 knarkkrig av 5 möjliga

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3 4 5 6 7
8 9
10
11
12
13 14
15
16
17
18 19 20
21
22 23 24 25 26 27 28
29
<<< Februari 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Bloggportaler

Kultur & Historia bloggar Kultur Blogg listad på Bloggtoppen.se BloggRegistret.se Nöje och Underhållning Bloggparaden länkkatalog Favoritlistan.se 1000länkar.com - gratis länkkatalog Sverigeregistret

Skapa flashcards