Alla inlägg den 26 februari 2016

Av Ulf - 26 februari 2016 23:04

 


Regi:  Felix Herngren

Manus: Felix Herngren & Hans Ingemansson (efter Jonas Jonassons roman)

Medverkande: Robert Gustafsson, Mia Skäringer, David Wiberg mfl.

Produktionsbolag: NICE FLX Pictures/Film Väst/Nordsvensk Filmunderhallning mfl.

År: 2013

Längd: 114 min

Land: Sverige/Ryssland/Storbritannien/Frankrike/Spanien

Svensk åldersgräns: 11

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt2113681/

 

Allan Karlsson tycker livet på åldersdomshemmet inte är särskilt givande. På sin 100-årsdag hoppar han ut genom fönstret och beger sig ut på en resa utan bestämt mål. Med sig får han av misstag 50 miljoner kronor från ett kriminellt mc-gäng och är snart efterlyst i hela landet. Samtidigt som han slår följe med den gamle stinsen Julius återberättar Allan sitt händelserika liv som egentligen bara har haft en enda röd tråd - det är kul att spränga saker!

 

Avdelningen "filmer jag sett men glömt bort att recensera" är inte särskilt stor sedan jag började blogga, men Hundraåringen är en av dessa rullar. Det är ganska talande för filmen i sig. Felix Herngrens och Hans Ingemanssons adaption av den storsäljande romanen puttrar på utan större överraskningar eller stora svängar. Källmaterialet är i viss mån en svensk Forrest Gump (1994) där Allan Karlsson hamnar i diverse historiska händelser utan att förstå dess betydelse. Skillnaden ligger i att Forrest Gump är (åtminstone i filmatiseringen) en mycket mer sympatisk karaktär som följer en klar linje genom livet - gör ditt bästa och var snäll så går allt vägen. Kanske inte helt realistiskt, men Allan Karlssons snubblande in i politikens finrum blir nästan ännu märkligare i sina försök att snarare underspela hans betydelse.

 

Robert Gustafsson är givetvis bra, vilket han alltid är, men de två som äger filmen är Mia Skäringer och framförallt David Wiberg. Wiberg spelar den velige akademikern (som är "nästan" allt) Benny med en komisk distans som jag ser i princip varje dag här i lärostaden Lund. Sen tror jag det finns få svenska kvinnliga skådespelerskor som klarar av att göra Skäringers typiska oimponerade och halvsura roll som hon verkligen perfekterat genom åren.

 

Det som filmen är nominerad till på Oscarsgalan, bästa makeup och hår, är också väldigt bra. Gustafssons "100-årsmask" fungerar väldigt bra och som alltid lyckas han gå in i sin roll. Till syvende och sist blir det tyvärr bara för lite av allt. Filmen har stora ambitioner och bjuder då och då på snygg scenografi, men man använder sig inte av de historiska tillbakablickarna särskilt väl. Faktum är att ramberättelsen, med de stulna pengarna, är i regel mer intressant och borde getts mer utrymme. Som det är nu kommer jag säkert glömma att jag recenserat filmen om några månader. Nu behöver jag dock inte göra det igen.

 

Betyg: 2 svenska elefanter av 5 möjliga

 

Av Ulf - 26 februari 2016 00:38

 

Oscarsgalan 2016: Alla kortfilmer... utom en

 

Varje år är veckan inför Oscarsgalan ett race för att få tag i de filmer jag inte hunnit med än. De senaste åren har kortfilmerna enkelt och bekvämt kunnat köpas via Itunes. Icke så i år. Av en slump hittade jag dem för försäljning på Vimeo för 110 kronor för hela paketet. Eller ja, nästan hela paketet. De två animerade filmerna We Can't Live Without Cosmos (2014) och den tippade vinnaren av klassen, Pixars Sanjay's Super Team (2015), ingick inte i paketet. Den förstnämnda kan hittas streaming med en enkel googling på titeln (gå in under videofliken), men den sistnämnda lyser med sin frånvaro. Ruttet, Pixar.

 

Hur som kan jag verkligen rekommendera paketet som Vimeo satt ihop. Årets nominerade kortfilmer är nästan samtliga otroligt bra. Det brukar alltid finnas en eller annan riktig mina bland kategorierna, men för galan 2016 bjuds vi på idel toppfilmer, med ett smärre undantag i den animerade Prologue (2015). Prologue är förvisso en tekniskt mycket kompetent film, men som kort metafor för krigets historia fungerar den sisådär. Det är det klart svagaste kortet bland de animerade filmerna. Starkast är (förutom kanske Pixars försvunna film...) Don Hertzfeldts fantastiska The World Of Tomorrow (2015), en science fiction-komedi med mycket mörka undertoner. En ung flicka, Emily, får ett oväntat besök från sig själv från framtiden... eller rättare sagt en klon av sig själv. Det är lika flippat som det låter och Hertzfeldts unika stil förhöjer en smart berättad historia om en mänsklighet som någonstans på vägen förlorade sig själva. Jag kommer se om den här 17-minuters syratrippen många, många gånger. De två andra filmerna i kategorin, tidigare nämnda We Can't Live Without Cosmos och den chilenska Bear Story (2014), även dessa väldigt bra filmer men de kan inte mäta sig med Hertzfeldts mästerverk.

 

Live action-kortfilmerna var i år väldigt inriktade på ångest, ångest och mer ångest. Utan den söta kärlekshistorien Stutterer (2015) och den galghumoristiska Ave Maria (2015) hade det nog blivit för mycket att ta i ett svep. I motsats till de animerade kortfilmerna kan jag inte välja ut någon klar sämsta-film här. Det är även svårt att välja ut en favorit, men tyska Alles Wird Gut (2015) kniper nog favoritplatsen med en hårsmån. Frånskilde Michael mer eller mindre kidnappar sin dotter Lea för att börja om utomlands. Lea börjar snart förstå sin fars plan och vill hem till sin mamma, men hur? Patrick Vollrath (manus och regi) har skapat en historia som verkligen känns rakt i hjärtat när man ser den. Med mycket fint skådespel från både Simon Schwartz (Michael) och Julia Pointner (Lea) lyckas den bli min favorit framför den i princip lika gripande Friend (2015). Friend skildrar två pojkars vänskap under Serbiens ockupation av Kosovo på 90-talet. En av pojkarna har en affärsidé som kräver att han handlar med de serbiska soldaterna - en handling som kommer bli starten på en personlig konflikt mellan soldaternas befälhavare och pojkarna. Slutscenen i Friend är något av det starkaste jag sett från 2015 och kommer följa med dig. Den amerikanska Day One (2015) avrundar kortfilmspaketet med en skildring av tolken Fedas första arbetsdag i Afghanistan. Mycket mörker, mycket ångest och återigen mycket bra.

 

Nästa år hoppas jag att även kortfilmsdokumentärerna kommer göras tillgängliga för köp eller streaming. De finns verkligen inte att få tag på någonstans. Om ni vet om de går att hitta innan söndag, lämna en kommentar!

 

 

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3 4 5 6 7
8 9
10
11
12
13 14
15
16
17
18 19 20
21
22 23 24 25 26 27 28
29
<<< Februari 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Bloggportaler

Kultur & Historia bloggar Kultur Blogg listad på Bloggtoppen.se BloggRegistret.se Nöje och Underhållning Bloggparaden länkkatalog Favoritlistan.se 1000länkar.com - gratis länkkatalog Sverigeregistret

Skapa flashcards