Regi: Neill Blomkamp

Manus: Neill Blomkamp & Terri Tatchell

Medverkande: Sharlto Copley, Dev Patel, Hugh Jackman mfl.

Produktionsbolag: Simon Kinberg Productions/Genre Films/Sony Pictures Entertainment (SPE) mfl.

År: 2015

Längd: 120 min

Land: USA/Sydafrika/Mexico

Svensk åldersgräns:  15

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1823672/

I en närbelägen framtid har brottsligheten i Johannesburg decimerats tack vare polisens patrullerande robotar. När robotarnas designer, Deon, stjäl en av sina egna skapelser för att testa ett AI-program går experimentet över all förväntan. Roboten, som får namnet Chappie, utvecklas snabbt till världens första sanna artificiella intelligens. Det enda problemet är att både Chappie och Deon är i händerna på ett gäng desperata brottslingar och samtidigt försöker krafter inom företaget komma åt dem.

Neill Blomkamp slog igenom med dunder och brak med District 9, 2009 års science fiction-allegori över apartheidregimen i Sydafrika. Det var och är en fantastisk film. Därför var min besvikelse med hans nästa verk, Elysium (2013), tämligen stor. Chappie är tack och lov ett steg i absolut rätt riktning för Blomkamp.

Om Blomkamp visat något i sina tidigare filmer är det att han har en kuslig förmåga att få icke-mänskliga karaktärer, så som utomjordingar eller robotar, att verka som fullt utvecklade och kännande karaktärer. Detta gäller också för Chappie.

Titelkaraktären är olik någon annan AI jag sett porträtterad på film och frågan jag måste ställa mig är varför? Chappies utveckling är egentligen logisk för en självlärande AI. Han börjar som ett "barn" och måste få input att analysera och utvecklas ifrån. Det närmsta jag kommer att tänka på är B4 från Star Trek: Nemesis (2002), men detta är en haltande jämförelse då denna karaktär bara har en ytterst begränsad screen time.

Chappie, med röst av återkommande Blomkamp-skådisen Sharlto Copley, är helt klart filmens stjärna, men man har ändå lyckats få med en helt okej ensemble att omge honom med. Dev Patel, Hugh Jackman och Sigourney Weaver är alla bra i sina roller. Patel får mest att arbeta med, men Jackmans skurk (inte ofta man ser honom spela det) är min favorit av de traditionella skådisarna. Weavers karaktär är dessvärre så urbota dumt skriven att jag undrar vad Blomkamp och Tatchell sysslade med. Sen har vi Die Antwoord. Inget ont om deras musik, som jag tycker är helt okej, men de borde hålla sig från skådespeleriet. Deras amatörmässiga spel drar tyvärr ner många av filmens viktiga scener. Inte heller manuset håller hela vägen ut. Det har många goda idéer men Blomkamp drar inte nytta av en hel del av dessa.

Till syvende och sist är ändå Chappie ett fall framåt för Blomkamp. Den är mycket bättre än Elysium och får mig att se fram emot den film i Alien-franchisen som är Blomkamps nästa projekt.

Betyg: 4- gangstarobotar av 5 möjliga