Regi: Randall Lobb

Manus: Randall Lobb

Medverkande: Kevin Eastman, Peter Laird, James Avery mfl.

Produktionsbolag: FauxPop Media & iProductions

År: 2014

Längd: 98 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: Ej bedömd, troligen 7

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt3817848/

Året var 1984 då de oberoende serietecknarna Peter Laird och Kevin Eastman lånade pengar av en släkting för att kunna trycka och publicera det första numret av Teenage Mutant Ninja Turtles. Från de första kultförklarade utgåvorna insåg Eastman & Laird snart att de hade en väldigt oväntad hit. När serien började sälja mer än exempelvis ett av Marvel Comics flaggskepp, The Avengers, förvandlades snart Lairds och Eastmans blygsamma inkomst till miljonklassen.

Randall Lobb, Isaac Elliott-Fisher och Mark Hussey kämpade i flera år för att kunna berätta historien om sin barndoms seriehjältar och det märks verkligen. Turtle Power har en bra energi och en riktig entusiasm från filmskaparna som smittar av sig. Framförallt lyckas den fånga den enorma mediehysteri som rådde runt ninjasköldpaddorna och hur mycket de betydde för så många barn.

Det här skulle enkelt ha kunnat bli ett återberättande av saker vi redan visste och hållit sig väldigt generellt, men i och med att Lobb och grabbarna fått med skaparna Eastman & Laird och använder intervjuerna med dessa som dokumentärens grundstomme blir det både informativt och underhållande. Speciellt intressant är licensieringen av produkten och hur medieimperiet byggdes. Hur Turtles förvandlades från en ganska våldsam produkt riktad mot tonåringar och äldre till att riktas främst till barn. Det är också kul att filmskaparna fått med i princip hela skådespelarensemblen som gjorde rösterna till de gamla tecknade avsnitten. Den här filmen är också något av det sista som James Avery (Shredder) medverkade i innan sin död.

Dessvärre ljuger undertiteln. Det här är inte den kompletta historien om Turtles. Tiden fram till och med den första spelfilmen dokumenteras noga och kärleksfullt, men efter det blir det väldigt hastigt. Allt som hände efter den tredje filmen i serien nämns överhuvudtaget inte förutom ett kort inslag om Lairds reboot av serien i början av 2000-talet. Den animerade filmen från 2007 nämns inte alls och ingen åsikt om årets reboot ges. Det gör att dokumentären känns något inkomplett. Det som dokumenteras är dock väldigt bra och rekommenderas till alla som växte upp med sköldpaddorna och alla som är intresserade av seriebranschen i allmänhet.

Betyg: 4 halvskal av 5 möjliga