"No culture can live if it attempts to be exclusive" - Mahatma Gandhi 

Om jag tittar i kalendern är det november 2012. Det rimmar väldigt illa med vad jag med ömsom ilska, ömsom uppgivenhet följt i media de senaste dagarna. Svenska banker följer vad de kallar för internationella etiska riktlinjer då de säger upp betalningstjänster för företag som sysslar med vad som kan tolkas som "stötande beteende". Ett av offren för dessa "etiska" riktlinjer är nätaffären Skräckfilmsbutiken. Roland Hånell, innehavare av butiken säger till Sveriges Radio P4 Kristianstad att "man får mail om att 'betaltjänsten är uppsagd på grund av att din verksamhet säljer olämpliga produkter'. Du får inte veta vilka produkter, varför, eller om du kan göra något åt det."

Jan-Olof Brunila, chef för Swedbanks kortbetalningslösningar, påpekar i samma artikel att vissa saker kanske inte är olagliga men anses så pass stötande att man inte ska ägna sig åt dem. Tydligen innefattar detta skräckfilm. Bengt Carlsson, presschef på Handelsbanken, inflikar att man gör en individuell bedömning av de företag som ansöker om betalningstjänster. Verksamheten måste i huvudsak vara seriös, menar Carlsson. Det är på denna luddiga grund som banker kan neka exempelvis Skräckfilmsbutiken betalningstjänst men erbjuda samma tjänst till exempelvis Ginza och CDON, två andra butiker med mycket skräckfilm i sina sortiment.

Så vilka är dessa "internationella avtal" som bankerna refererar till? Enligt en artikel på Affärsvärldens hemsida kan man läsa att journalisten Jonas Melzer väntar på besked från Visas pressorgan, PR-byrån JKL, om hur avtalen är utformade. Tills dessa avtal kommer ut i ljuset, något som borde vara enkelt att fixa, vet vi helt enkelt inte på vilka grunder som exempelvis Visa och Mastercard bedömer vad som är stötande eller inte. 

Två saker som oroar mig mer än annat är att vad som anses vara moraliskt för svenska företag anges av jättar baserade i USA. Vi har inte samma moraliska uppfattning som det stora landet i väst. Det är enkelt att se, då dessa beslut inte endast rör kultur utan även exempelvis butiker som säljer sexleksaker. Det är en jävligt hal backe att ställa sig på om man ska börja diktera vad folk i ett demokratiskt land får och inte får syssla med, inte på några lagliga grunder utan snarare på något moralistiskt skitsnack.

Den andra saken som verkligen oroar mig är attityden som vissa av bankernas talespersoner uppvisat i intervjuerna som gjorts. Brunila: "I den mån det är bestialiskt beteende har vi en uppgift att inte förmedla betalning. Sedan får man syssla med vad man vill, och vi förbjuder ingen att göra något. Men ingen har någon mänsklig rättighet att förmedla betalning i de här nätverken." Läs den andra meningen en gång till. Ja, det är ju verkligen otroligt enkelt att syssla med vad man vill om man inte ges möjligheten att syssla med vad man vill. Ett annat exempel från gamla Svedala är Tidsams distribution av bland annat serietidningar. Du får ge ut vilka serietidningar du vill, men du kan inte räkna med att få dem distribuerade på ett rättvist sätt.

Bankernas uppträdande i den här frågan är rent ut sagt pinsamt. De kanske inte vill kalla det för censur, men vad är det då? Det är inte den fria marknaden som är ett sådant heligt ideal i Sverige. Om vi nu ska ha en fri konkurrens i Sverige, se då till att den baseras på sunt förnuft och svensk lagstiftning - inte arkaiska moralregler från ett land i väst. Det här kanske vore något att kolla upp, Konkurrensverket? Eller? Hallå? Ekar det här inne?