Tidigare forskning och teoribildning

The Man in the High Castle kan placeras in i en tradition som ibland kallas för “alternativ historieskrivning”. Trots det har skrivits en mängd alternativa historieskildringar är det svårt att hitta en egentlig teoribildning om genren i fråga. De flesta historiker, både från allmänt och litterärt håll, verkar avfärda genren som ren underhållning och att den således inte innehåller ett speciellt historiskt eller litterärt värde. De böcker som trots allt finns uttrycker ofta vilt skilda synpunkter och spenderar mycket tid med att säga emot både andra och sig själv. För att hitta någon objektiv forskning på ett liknande område vände jag mig istället till teoretiseringen omkring Gedankenexperiment, en term myntad av den danske naturvetaren Hans Christian Ørstedt omkring år 1812. Ørstedt och hans samtida kollegor menade att tankeexperiment är ett sätt för oss att förstå verkligheten genom att ”förvanska” den genom tankemodeller.[1]

Tankesättet kan givetvis appliceras på de flesta områden, men eftersom litteratur är det som är av främsta intresse för uppsatsen fokuserar jag på den. De tidigaste kända exemplen om tankeexperiment i fiktiv litteratur dateras tillbaka till antiken men den första egentliga alternativa historieskildringsromanen torde vara Aristopia av Castello Holford. Den beskriver hur nybyggare i Virginia hittar en enorm guldfyndighet och använder sin nyvunna rikedom till att bygga ett utopiskt samhälle. Den bok som oftast nämns som genrens startskott är däremot If it happened otherwise, en antologi med historiska tankeexperiment sammanställd av den brittiske historikern Sir John Squire. Antologin samlar en mängd essäer från framstående historikern som har funderat över eventuella förändringar i världen om ett specifikt historiskt skeende skulle vara annorlunda.[2] Den fick främst genomslagskraft på grund av att en av essäerna var skriven av Winston Churchill och behandlar vad som skulle hänt om sydstaterna vunnit det amerikanska inbördeskriget. Boken blev en inspirationskälla för flertalet författare, inklusive Ward Moore, H.G Wells och Philip K. Dick.

Med detta sagt om den historiska framväxten av den alternativa historieskrivningen ska jag kort definiera vad en traditionell alternativ historieskrivning kan innehålla. En bra definition är att en alternativ historieskildring måste innehålla en slags brytpunkt där den fiktiva historien frångår vår egen. Författaren försöker sen beskriva konsekvenserna av denna händelse. I motsats till vad många tror behöver en alternativ historieskrivning inte klart definiera denna brytpunkt eller låta den få världspolitiska konsekvenser. Denna brytpunkt brukar inom genrediskussioner kallas för point of divergence. På senare år har genren också satts i samband med fysikteorin om multiversum – alltså att universum är en del av ett oändligt antal universum där mindre skillnader, eller brytpunkter om man så vill, har lett till en annorlunda utveckling.